Vår lilla hane blev plötsligt sjuk i lördags... I förhoppning att det bara var en tillfällig formsvacka började vi stödmata honom i väntan på att han skulle pigga på sig. Det gjorde han, blev piggare, varmare och mer aktiv men diade gjorde han inte.
Gommen undersöktes ytterligare en gång men utan att jag kunde se eller känna något fel. Så vi tog honom till veterinär idag och med de rätta verktygen och det rätta ljuset hoppade gomspalten fram och slog mig i ansiktet. Inget att göra åt med andra ord och den lille får därför vända till ett annat bättre liv ikväll.
Väl hemma undersöktes de övriga två NOGGRANNT men de är friska som få och den ena tiken har passerat 1-kg-gränsen medan den andra tiken inte är lika glupsk men även hon har dubblat sin födelsevikt. Tur att man har kvar dessa två iallafall och att just gomspalt varken är smittsamt eller bevisat genetiskt även om det drabbar vissa raser i större utsträckning än andra.
Ungarna är inte glada och inte vi heller. Men vi fick iallafall 5 dagar med den lille hjälten som visade att benämningen av kullen inte alls var fel. Man måste vara en liten hjälte för att överleva så många dagar med den grymma missbildningen.
Ett långsamt farväl
Adjö vår lille hjälte....
Den bekymrade modern....
Här är en som INTE mår dåligt - passerade 1 kg idag!
Vad tråkigt Pia. många kramar från mig marika
SvaraRaderaNej, vad tråkigt! Nackdelen med att vara uppfödare... Skönt att tjejerna mår bra och blir runda och goa! Kram!
SvaraRaderaÅh, vad trist... :-(
SvaraRaderaÅhh, nej så tråkigt. Låter skönt att tjejerna mår bra. Kjam
SvaraRaderaVäldigt ledsamt att läsa om din lille hjälten. Stor kram till er alla.
SvaraRaderaTack snälla för grattis på min blogg. Ja, det blev en vuxen bc i stället för en goldenvalp... Inte riktigt som jag planerat, men i bland tar livet nya banor. Och jag hoppas-och tror- att detta var ett bra beslut. Det känns så nu i alla fall.
Kram till er och pussa på småfolket!